VECKANS ANALYS 24 JANUARI 2020 — Donald Trump missade ingen chans: på väg åter från Världsekonomiskt forum i Davos i onsdags satte presidenten nytt Twitterrekord med inte mindre än 142 tweets under ett och samma dygn. Majoriteten av dem handlade om den riksrätt som Demokraterna samtidigt höll på att dra igång i senaten i Washington i syfte att avsätta honom.

Trump och hans advokaters försvarstaktik, som presenterades förra helgen, går i korthet ut på att presidenten inte begått något fel och att själva riksrättsåtalet i sig är konstitutionsvidrigt.

Demokraterna, som agerar åklagare, argumenterar istället för att Trump utövade maktmissbruk när han försökte få Ukraina att lansera en utredning om Joe Biden, Demokraternas presidentkandidat, och hans son Hunter.

Så mycket är klart och väl känt vid det här laget. Men vem har rätt?

Det skriver jag om i en SvD-fördjupning som du hittar här efter att den publicerats. Huvuddragen i det resonemang som just nu förs i juridiska kretsar i USA av juridikprofessorer, kommentatorer och grundlagsexperter kan sammanfattas i de här punkterna:

1. VAD TALAR FÖR ATT TRUMP BÖR AVSÄTTAS?

Den demokratledda utredningen i höstas om Ukrainahärvan har genererat bevis och vittnesmål som styrker att Trump försökte få Ukraina att utreda Biden. Demokraterna hävdar att det innebär maktmissbruk, vilket är en av två åtalspunkter mot presidenten. Den andra lyder i svensk översättning kongresstrots och kommer av att Vita Huset under utredningens gång försökte hindra vittnen från att delta och dokument från att lämnas ut.

Vad som talar till Demokraternas fördel är principen med maktdelning som stadgas i grundlagen, konstitutionen. Det är den princip som visserligen ger presidenten (den exekutiva makten, the Executive Branch) en stor rell makt, men som också ålägger kongressen att utöva tillsyn över den exekutiva makten. Det är också ett brott att inhämta utländsk hjälp av värde i en valkampanj, även om åsikterna förstås går isär om det verkligen var det som Trump gjorde.

Demokraterna har ytterligare ett kort i rockärmen: de hävdar att Trump, genom att försöka övertala Ukrainas president att utreda en politisk motståndare, har äventyrat skapat ett hot mot USA:s demokrati och skadat integriteten i det amerikanska valsystemet, eftersom syftet var att sänka Biden inför presidentvalet i november.

Allt sammantaget, argumenterar Demokraterna, så har presidenten brutit mot sin edsvurna plikt att försvara nationen och konstitutionen och bör avsättas, som den första presidenten någonsin.

2. VAD TALAR FÖR TRUMPS VERSION?

Trumps eget försvar som också är den linje som hans advokater och republikanska allierade driver går ut på att han helt enkelt inte gjort något fel. Intressant nog förnekar försvaret i princip inte vad som hänt, men menar istället dels att presidenten var i sin fulla rätt att be Ukraina utreda Biden, dels att det i själva verket är Demokraterna som försöker påverka valet i november genom att attacker Trump med ett olagligt riksrättsförfarande.

[contextly_sidebar id=”zEcESasdDV9ETcOvnqQgkRuSTRCG7S7a”]

Trump får stöd på sina håll. En juridikprofessor från Texas, Josh Blackman, skriver i New York Times att Trump beteende visserligen är fel och borde ha stoppats, men att Ukrainahärvan i sig inte gör utöver vad politiker har ägnat sig åt i alla tider. Wall Street Journals konservativa ledarsida är inne på samma spår och argumenterar för att Demokraternas åtalspunkter är faktamässigt svagt underbyggda.

Till skillnad från riksrättsprocessenra mot presidenterna Andrew Johnson 1868, Richard Nixon 1974 och Bill Clinton 1998-1999 så bygger Demokraternas åtalspunkter heller inte på ett konkret brott (i Clintons fall handlade det exempelvis om mened). Det gör riksrättsåtelt mot Trump extra svagt, hävdar vissa juridikprofessorer.

Å andra sidan, konstaterar andra experter på USA:s grundlag, så finns inget krav på att en riksrätt ska grunda sig på ett brott i lagens mening.

3. SÅ BORDE TRUMP FRIAS?

Inte nödvändigtvis, eller annorlunda uttryckt: han borde i varje fall löpa en konkret risk att fällas. Andra juridiska experter ser nämligen ett problem med Republikanernas försvarslinje, även om de också anser att Demokraterna är ute på tunn is.

Skälet är sättet på vilket Republikanerna friat presidenten redan på förhand. Partiet backar nästan utan undantag upp allting som Trump gjort, oavsett hur ologiskt och potentiellt kriminellt det är. Trumps försvarare är en sak, men även de republikanska senatorer som ska döma honom vid slutet av riksrätten väljer till stor del att helt bortse från de bevis och vittnesmål, tunna eller inte, som faktiskt finns mot presidenten. De tar helt enkelt inte någon notis om dem. Det, menar kritikerna, innebär att maktdelningsprincipen mellan presidenten och kongressen (och förstås också Högsta domstolen, Supreme Court) helt enkelt inte fungerar längre.

4. VAD FÅR DET FÖR KONSEKVENSER?

Det är de längre konsekvenserna som oroar juridikprofessorer och grundlagsexperter. Man kan identifiera två primära risker:

• Ett tunt riksrättsåtal, utan något konkret brott i botten (även om det inte är ett krav), kan sänka ribban inför framtiden. Risken är att USA hamnar i dessa uppslitande trauman om och om igen när ena eller andra partiet bestämmer sig för att försöka bända bort en president.

• Republikanernas ovilja att faktiskt värdera bevisen riskerar, i det polariserade Washington, att sätta hela systemet med maktdelning och, ytterst, riksrätt ur spel.

5. SÅ VAR SLUTAR DETTA?

Enligt min analys finns risken att USA hamnar i en situation som innebär att en president inte kan avsättas genom riksrätt, såvida inte ena eller andra partiet har en egen majoritet i senaten som är stå stor (67 röster av 100) att partiet kan rösta bort en president från motståndarpartiet på egen hand.

Kanske har USA redan hamnat där.

Det var dock inte så som systemet med riksrätt var tänkt att fungera. Och det är heller inte så det fungerat hittills. I exempelvis fallet med Clinton röstade även vissa republikaner emot riksrätt medan vissa demokrater röstade för. Och i fallet Nixon sviktade presidentens stöd inom det egna partiet betänkligt under sommaren 1974 när åtalspunkterna mot honom diskuterades, så pass att Nixon valde att avgå istället.

— Erik Bergin, 24 januari 2020