VECKANS ANALYS: WASHINGTON DC REPORT — Planet landade i Moskva i juli 1987. Kallt krig rådde, Ronald Reagan styrde USA, Michail Gorbachev styrde Sovjetunionen. Och från Manhattan anlände en 41-årig real estate developer med namnet Donald J. Trump, som hunnit göra sig ett namn även bakom järnridån.

Trumps syfte med resan: se om det går att förhandla fram ett bygge av ett lyxhotell i den ryska huvudstaden.

Och ryssarnas syfte med att ta emot honom?

Ingen utomstående verkar veta säkert. Men 38 år efter Trumps Moskvaresa – som arrangerades av personer i toppen av Sovjets diplomatiska apparat, enligt journalisten och författaren Luke Hardings bok ”Collusion: Secret Meetings, Dirty Money, and How Russia Helped Donald Trump Win” som Politico publicerat ett utdrag ur – är resan och Trumps relation till dagens Ryssland aktuell igen.

Bad ryssarna hitta Clintons mejl

Skälet är Donald Trump mångåriga historia av att försöka närma sig och ge efter för Rysslands president Vladimir Putin:

• Runt valet 2016 skämtade Trump om att ryssarna kanske kunde hitta Hillary Clintons försvunna epostmeddelanden.

• 2018, som president, mötte Trump Putin i Helsingfors och sa att han trodde med på Rysslands president än på CIA:s underrättelseinformation om att ryssarna försökt hjälpa Trump vinna valet.

• Trump försökte förgäves få den särskilda åklagaren Robert Muellers utredning om den ryska påverkansoperationen – ”the Mueller Report” som blev klar 2019 – nedlagd. När det inte gick började Trump konsekvent kalla hela ryssutredningen för ”the Russia hoax”, den ryska bluffen, vilket han och hans anhängare fortsätter med.

• Samma år ringde Trump till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och pressade honom att starta en utredning mot Joe Bidens familj. Trump hotade Ukraina med att hålla inne amerikanskt militärt bistånd, sedan Ryssland olagligt tagit kontrollen över Krim och delar av östra Ukraina fem år tidigare.

• Under hela valkampanjen 2024 pratade Trump återkommande om att han var skeprisk till mer militärt stöd till Ukraina.

• 2025, som återvald president, anklagade Trump Ukraina för att ha startat kriget.

• Inför ”fredsförhandlingar” med Ryssland deklarerade Trumps försvarsminister Pete Hegseth i mitten av februari 2025 att 1) Ukraina kan glömma Natomedlemskap och 2) det är osannolikt att Ukraina kan få tillbaka alltterritorium som ryssarna tagit. Därmed lyckades han schabbla bort två av USA:s bästa förhandlingskort redan innan en enda förhandling hunnit bli av.

KGB arrangerade Trumps resa

Så det är inte så märkligt, med andra ord, att Trumps relation till Moskva återigen nagelfars. Resan till Moskva 1987 undgick inte ryssarna – tvärt om. Trump var redan en celebritet. Men dessutom, så finns tecken på att underrättelsetjänsten KGB fått upp ögonen för honom, enligt Hardings research.

Att resan arrangerades högt upp i den ryska diplomatiska hierarkin innebär i praktiken att den arrangerades av underrättelsetjänsten. Några bevis för att Trump rekryterades av ryssarna har aldrig framkommit, skriver forskaren Larry Diamond.

Det innebär inte att ryssarna inte försökte. Chefen för KGB:s prestigefyllda Första direktorat, med ansvar för utrikes spioneri, var 1987 en general vid namn Vladimir Alexandrovitj Kriuchkov. Det innebar att Kriuchkov, enligt Harding, var direkt involverad i Trumps besök det året. Harding skriver:

”The top level of the Soviet diplomatic service arranged his 1987 Moscow visit. With assistance from the KGB. It took place while Kryuchkov was seeking to improve the KGB’s operational techniques in one particular and sensitive area. The spy chief wanted KGB staff abroad to recruit more Americans.”

Spionchefen ville rekrytera fler amerikaner, alltså. Flera skribenter konstaterar nu, nära 40 år senare, att det aldrig lagts fram konkreta bevis för att ryssarna lyckades rekrytera Trump, i den meningen att USA:s president skulle agera på någon annans intressen än sina egna.

Men det, skriver forskaren Larry Diamond, är i sig ett problem för USA, enligt hans analys: Trump tjänar sina egna intressen, inte nödvändigtvis USA:s.

Som bevis på det listar Diamond Trumps beslut att irritera och inleda handelskrig mot USA:s allierade sedan decennier. Ingen av USA:s handelspartner väger tyngre än Kanada – som Trump infört 25-procentiga handelstullar emot och hotar med annektering. Och USA:s långvariga allierade i Europa fick på säkerhetskonferensen i München strax efter Trumps makttillträde en utskällning av Trumps vicepresident JD Vance. Vance hävdade att demokratin i Europa hotades inifrån. Han ”glömde” praktiskt nog att hans egen chef just stått åtalad för att ha försökt behålla makten efter en valförlust.

Zelenskyj nobbade – Trump fick riksrätt

Så varifrån kommer Trumps vurm för Ryssland och Vladimir Putin? Ingen vet, utom Trump, men en ledtråd är hur Trump som president tidigare uttryckt sig om diktatorer och auktoritära ledare. ”Om han säger snälla saker om mig, så säger jag snälla saker om honom,” har Trump deklarerat om Putin. Han har berömt sig för att komma väl överens med både exempelvis Nordkoreas Kim Jong-un och Kinas Xi Jinping.

På samma sätt har Trump ogillat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i sex år nu – ända sedan Trump ringde Zelenskyj 2019 och försökte få honom att inleda en granskning av familjen Biden. Som press hotade Trump att dra in USA:s militära stöd till Ukraina, som fem år tidigare fått Krim och delar av östra Ukraina illegalt annekterat av Ryssland.

Zelenskyj vägrade som bekant. ”The perfect call”, som Trump kallade samtalet, genererade istället en riksrätt mot Trump (han friades tack vare republikaner i senaten).

Allt tyder på att sådana personliga relationer – positiva vad gäller Putin och negativa vad gäller Zelenskyj – väger tungt för Donald J Trump. Tyngre än de relationer som USA som nation må ha haft tidigare med ena eller andra nationen.

Som jag skrev i en SvD-analys när Zelenskyj skälldes ut av Trump och JD Vance i ett TV-sänt möte i Vita Huset i slutet av februari:

Inget sedan Donald Trump klev in i politiken sommaren 2015 tyder på att han bryr sig det minsta om vad som existerade före honom. Det förefaller osannolikt att han bekymrar sig om vad som kommer efter.

Det enda som existerar är nuet – där lojalitet till Trump är den mest värdefulla valutan. Det visar inte minst Elon Musks utrensningar av vad Trump kallar ”the deep state”, opolitiska statstjänstemän.

Kanske, för att inte säga troligen, är det så Trumps relation till Putin och Ryssland ska ses. Ett 38 år långt vänskapsband, som inleddes 1987 i en jakt på en tomt att bygga ett lyxhotell på i Moskva. Ett besök där Donald J Trump blev så imponerad av den ryska gästfriheten – skickligt orkestrerad av KGB:s toppchefer – att den styr USA:s utrikespolitik fyra decennier senare.

Läs alla mina analyser