By Erik Bergin 26 april 2024 278 Dela storyn Email Facebook Twitter LinkedIn Pinterest WhatsApp VECKANS ANALYS — I skuggan av Donald Trumps hush money-rättegång i New York har den här veckan, en bit söderut i Washington, ett parallellt drama utspelat sig. Supreme Court hörde på torsdagen argumenten i ett annat högprofilerat fall. Det om ex-president Trump ska ha juridisk immunitet eller inte. Lägre instanser har slagit fast att en amerikansk president inte har absolut juridisk immunitet. Det nämns helt enkelt inget om någon sådan i Konstitutionen, grundlagen. Med absolut immunitet menas i det här fallet åtalsfrihet för både officiella och privata handlingar. Sedan länge finns en praxis från justitiedepartementet om att en sittande president inte kan åtalas medan han är in office. Det är dock inte samma sak som absolut åtalsimmunitet. Trump har drivit fallet till Supreme Court eftersom han därigenom hoppas undgå åtal i främst de två federala brottsåtal han står inför: dels the documents case om de hemligstämplade handlingarna i Mar-a-Lago, dels ett åtal om att han försökte valfuska bort Joe Bidens seger 2020. Dessa två fall står på paus medan fallet avgörs. Så hur kommer de nio domarna i högsta att resonera i fallet? Supreme Court är delad sex konservativa domare mot tre liberala. Det är dock inte säkert att de dömer helt enligt de politiska linjerna. Att Trump skulle beviljas total immunitet – varvid fallen mot honom helt sonika skulle få läggas ned – förefaller mindre troligt. Montage. Foto: Gage Skidmore/Flickr (Trump) & Wikipedia (Supreme Court). Men flera konservativa domare verkade vara intresserade av att ändå bygga in någon form av juridiskt skydd för Trump, såväl som för framtida presidenter. Det skulle kunna handla om att en president inte kan åtalas för handlingar och åtgärder han tagit i kraft av sin officiella roll som president och överbefälhavare. Till exempel: beordrar han en missilattack så ska han inte kunna ställas till ansvar för mord i en amerikansk domstol, för att ta ett exempel. Ett annat exempel, som kom upp under utfrågningen: Ska presidenten kunna åtalas om han ger order om att mörda en politisk motståndare? Och, följdfrågan: är det en åtgärd han i så fall fattar i sin officiella egenskap av president? Ett sådan fall skulle kunna omfattas av immunitet, hävdade Trumps advokater. Det är inte så troligt att domarna köper det argumentet. Men lägre instanser har inte slagit fast var gränsen går mellan privata åtaganden och officiella plikter. Få ditt ex signerat av författaren AKTUELL INFÖR TRUMPS ANDRA MANDATPERIOD!! JOURNALISTEN OCH FÖRFATTAREN ERIK BERGIN. FOTO: JONAS WAGELL PERFEKTA PRESENTEN! BESTÄLL DIN BOK HÄR PERFEKTA PRESENTEN! BESTÄLL DIN BOK HÄR LÄS MER OM ”EFTER TRUMP” 240 SEK INKL FRAKT LÄS MER OM ”EFTER TRUMP” 240 SEK INKL FRAKT När Donald Trump talade inför anhängare utanför Vita Huset den 6 januari 2021 och uppmanade dem att tåga mot kongressen, gjorde han då det i egenskap av president, eller i egenskap av presidentkandidat som just förlorat ett val? Och om han uppmanar till våld på ett valmöte, är han då där som president, eller som presidentkandidat? Jobbar han för nationen, eller för sig själv? Det finns en möjlighet, enligt juridiska kommentatorer på fredagen, att Supreme Court skickar åter fallet till lägre instans för att få denna gränsdragning utredd. Sker det så tar det ytterligare veckor, för att inte säga månader, innan saken är utredd. Och eftersom ingenting händer i åtminstone hans två federala åtal under den tiden, så vore det en sorts halvseger för Donald Trump. In this article AMERIKANSK POLITIKVECKANS ANALYSDonald TrumpjuridikSupreme CourtVeckans analys Erik Bergin Författare och journalist på SvD sedan år 2000. Bevakade valet 2024 från Washington DC och var SvD:s korrespondent i New York 2013–2016. Arkiv: publicerade artiklar. Följ Erik på Twitter och på LinkedIn. Mer info & CV. Show More