VECKANS ANALYS — Trump är portad från att delta i primärvalet i Colorado och även att bli president igen, har Colorados högsta domstol slagit fast i ett unikt beslut.

Vad innebär detta?

Mindre än du kanske tror, just nu.

Men kanske mer än väntat, när USA:s högsta domstol får säga sitt.

Först: vad handlar detta om?

1868 lades det 14:e tillägget till i grundlagen, Konstitutionen. Dess tredje stycke förbjuder en person som först svurit eden att skydda grundlagen och sedan engagerar sig i ”uppror” mot USA att inneha ett officiellt ämbete igen.

Ordagrant står det:

No person shall be a Senator or Representative in Congress, or elector of President and Vice-President, or hold any office, civil or military, under the United States, or under any State, who, having previously taken an oath, as a member of Congress, or as an officer of the United States, or as a member of any State legislature, or as an executive or judicial officer of any State, to support the Constitution of the United States, shall have engaged in insurrection or rebellion against the same, or given aid or comfort to the enemies thereof. But Congress may by a vote of two-thirds of each House, remove such disability.

Lagen kom till efter inbördeskriget 1861-65, då amerikanska politiker som tidigare suttit i kongressen eller haft andra ämbeten i USA bröt sig ur unionen och skapade Konfederationen för att få behålla slaveriet.

Jefferson Davis, till exempel, var representant i kongressen för Mississippi och även under en period USA:s krigsminister. När inbördeskriget bröt ut blev han president i utbrytarunionen, The Confederacy, Konfederationen. (Intressant nog ställdes Davis aldrig inför rätta för sitt uppror, även om vissa menar att han borde ha gjort det, utan benådades senare.)

Efter kriget ville kongressen i Washington se till att ingen sådan person någonsin kunde inneha ett officiellt ämbete i USA igen.

Vissa jurister, även konservativa sådana, har under 2023 hävdat att denna paragraf förbjuder Trump från att bli president igen. Jag skrev om detta i SvD i september.

Det är denna lagtext, mot bakgrund av att Trump uppmanade sina anhängare att storma kongressen i januari 2021, som domarna i Colorados högsta domstol nu tolkat. Beslutet, med fyra domare för och tre emot, förbjuder Trump att ställa upp i Colorados primärval.

Detta innebär ett par saker. Först, Trump kan fortfarande ställa upp i presidentvalet i november. Colorados högsta domstol har bara jurisdiktion i Colorado.

Colorado-domslutet innebär att Trump går miste om de partidelegater han skulle samlat på sig om han vunnit primärvalet i Colorado den 5 mars.

Men även om detta sker så är det högst troligt att Trump kan vinna Republikanernas nominering ändå.

I presidentvalet i november skulle han i så fall heller inte stå på valsedeln i Colorado. Det i sig skulle innebära en unik situation – men skulle inte ha någon effekt alls på själva valet. Colorado är en liberal delstat som väntas rösta på Joe Biden. Trump skulle alltså inte gå miste om några elektorsröster.

Så Trump kan mycket väl vinna valet utan Colorado.

Men. Domslutet i Colorado lär, och bör, avgöras av USA:s högsta domstol, Supreme Court i Washington. Där är de konservativa domarna i majoritet, tack vare de tre domare som Trump själv utsåg som president.

Så hur kan Supreme Court komma att avgöra saken? Har lagen från 1868 bäring på en presidentkandidat 2024?

En konservativ tolkning av grundlagen innebär generellt en bokstavstrogen tolkning. Alltså att domarna tolkar lagen utifrån vad den syftade till när den skrevs.

Exempel 1: någon aborträtt existerar inte enligt USA:s konstitution – abort var inte en grej på 1700-talet – så en konservativ, bokstavstrogen domare kan hävda att den inte bör existera nu heller.

Exempel 2: en bokstavstrogen tolkning av rätten att bära vapen som står inskriven i andra tillägget innebär just det, rätten att inneha och bära vapen. Kritiker av en sådan bokstavstrogen tolkning menar att det är skillnad på 1700-talets behov av en ”väpnad milis” för att försvara delstaterna och dagens USA som har världens största militärmakt, och att tillägget alltså ska tolkas annorlunda nu jämfört med när det skrevs.

Det är detta resonemang, om en bokstavstrogen tolkning av det 14:e tilläggets tredje stycke, som potentiellt sett kan innebära problem för Trump.

Det Högsta domstolen har att ta ställning till är alltså om Colorados förbud för Trump att delta, baserat på hans ”insurrection” mot USA i form av stormningen av kongressen den 6 januari 2021, är giltigt.

En bokstavstrogen tolkning skulle kunna innebära att Supreme Court resonerar som att, jo, det står som det gör. Och lagen gäller nu likaväl som 1868.

Det finns utvägar för domstolen för att slippa ta i den ytterst infekterade politiska sakfrågan.

Domarna kan välja resonemanget att det inte är klarlagt att Trumps uppmaning till stormning av kongressen och försök att ändra valresultatet innebär ett uppror, i lagens mening. De brottsåtal som Trump står inför vad gäller stormning och misstänkt valfusk är ännu inte avgjorda. Han ställdes inför riksrätt efter stormningen av kongressen, men friades i senaten.

Ska jag gissa något så är det att Supreme Court väljer den vägen: ”Vi vet inte om Trump gjort sig skyldig till något uppror. Colorados domslut ogillas. Case closed”.

Å andra sidan – vilka är bättre att avgöra vad termen ”insurrection” i grundlagen egentligen innebär, än domarna i USA:s högsta domstol? Deras enda jobb är ju att tolka grundlagen.

Domarna kan potentiellt sett även skicka frågan tillbaka till delstaterna. Så skedde sommaren 2022 i fallet Dobbs v. Jackson Women’s Health Organization när Roe v. Wade från 1973 om aborträtten revs upp. På det sättet undgår domstolen att ta egen ställning.

Det skulle i så fall innebära att Trump kan stå på valsedeln i vissa delstater, men inte i andra.

Vad talar emot ett sådant domslut?

Well, detta handlar inte om någon enskild rättighet, som aborträtt eller vapen. Vapenlagar och abortlagar är som inkomstskatt, de skiljer sig åt mellan delstaterna. Detta handlar om presidenten, ledaren för den exekutiva, federala makten för alla 50 delstaterna. Det finns alltså goda skäl för domstolen att inte kicka bollen tillbaka till dessa delstater för att låta dem göra lite hur de vill, utan att avgöra saken en gång för alla på federal nivå.

Faktum kvarstår alltså – möjligheten finns att Trump portas överallt. The nuclear option.

Så vad innebär det om Högsta domstolen slår fast att Colorados domslut står sig?

Flera delstater har liknande mål i sina domstolssystem, i ett par fall har de redan avgjorts. Där har de delstaternas högsta domstolar kommit fram till att lagtexten från 1868 inte har bäring på Trump.

Ett Supreme Court-beslut i motsatt riktning skulle rimligen upphäva de domarna.

Vad händer i de delstater där saken inte alls är uppe till prövning? Det är trots allt de flesta, inklusive en rad republikanska delstater där Trump sannolikt skulle vinna i november.

Det är den stora frågan. Rimligen, och i vanliga fall, har ett domslut från Högsta domstolen i Washington bäring på alla 50 delstaterna – det är ju själva poängen med en högsta domstol. Så eftersom Trump är portad i Colorado, så är han i så fall med automatik portad i alla övriga 49 delstaterna.

Jag gissar att det är om detta det kan bli bråk, om nu Supreme Court drar till med en bokstavstrogen tolkning som blockerar Trump.

Skulle vissa delstater i praktiken välja att följa HD-beslutet och andra inte så står USA inför en allvarlig konstitutionell kris. Vissa skulle förmodligen hävda att det kan vara början på sammanbrottet för Amerikas Förenta Stater. Men där är vi inte än.

Vad tycker du? Kom med din input!