Republikanska senatorer: ”Med Trump vinner vi inte”

VECKANS ANALYS — Med Donald J. Trump som republikansk kandidat går partiet mot förlust i november 2024.

Den insikten hörs allt oftare från högt uppsatta republikanska politiker i senaten – men mindre ofta från republikaner i ”huset” där många fortsätter stödja ex-presidenten.

Nya utspel kommer samtidigt som nya brottsanklagelser riktats mot Trump i veckan från den särskilda åklagaren Jack Smiths federala utredningar. I ett fall misstänks nu Trump ha beordrat radering av videoupptagning vid Mar-a-Lago.

Republikanska Utah-senatorn Mitt Romney säger nu, enligt en artikel i politiktidningen The Hill, att republikanska donatorer bör avstå från att skänka pengar till valkampanjer som har liten eller ingen chans att vinna i de republikanska primärvalen, som är ett halvår bort.

Om ett stort antal kandidater går in i primärvalen, varav de flesta har liten chans att faktiskt utmana Trump, så ökar oddsen att Trump väljs till Republikanernas kandidat. Och omvänt, om de med sämst chans sållats bort redan före primärvalssäsongen så ökar chansen för någon av de som är kvar kan samla tillräckligt med stöd.

Romneys utspel får stöd av flera andra republikanska senatorer.

”Jag tycker det är en ganska praktisk rekommendation. Att ha ett stort startfält kommer nog inte att hjälpa oss vinna tillbaka Vita Huset,” säger republikanska senatorn John Cornyn från Texas.

”Det är ingen idé att ge stöd till någon som inte kan vinna,” säger senatorn Kevin Cramer från North Dakota på en rak fråga om Trump.

Den republikanska opinionen inför primärvalen har varit ganska stabil utan stora rörelser hittills under sommaren. Men det finns saker att notera.

Medan Trump stärkt sin ställning till ett drygt 50-procentigt stöd från drygt 40 i april , så har hans främsta utmanare, Floridaguvernören Ron DeSantis, tappat ungefär motsvarande, cirka tio procentenheter från 30 till 20. Det ger en fördel för Trump på massiva 34 procentenheter, enligt Real Clear Politics genomsnitt.

Men intressant är även att affärsmannen Vivek Ramaswamy, som ansetts vara ett långskott, klättrat flera procentenheter under sommaren. Ramaswamy klockar nu i slutet på juli in på 5,4 procent – ett par procentenheter över Trumps tidigare vicepresident Mike Pence.

Det gör Ramaswamy till trea i racet just nu. Ökningen gör knappast att han hotar vare sig DeSantis eller Trump – men den visar att primärvalsfältet möjligen inte är så fastcementerat som det kan verka.

Det argumentet fångas även upp i en, förvisso spekulativ, story hos Politico. Reportern, Jonathan Martin, argumenterar för att stora rörelser är att vänta – både hos Republikanerna och Demokraterna. Biden, menar Martin, är ”isolerad” från andra demokrat-utmanare så länge Trump leder det republikanska fältet.

Men skulle Trump falla – beroende på fler åtal, fällande domar eller någon annan omständighet – och exempelvis DeSantis ta ledarposition under primärvalen, så kan demokrater även komma att omvärdera Bidens position.

Det är förstås en spekulation, som sagt, men samtidigt en intressant tanke – och påminnelse om hur lite vi vanligtvis brukar veta om kommande primärval med ett halvår kvar.

Vid den här tidpunkten 2016, till exempel, var ledaren i det republikanska racet inte Trump – utan Jeb Bush.