Klart: Pence ställer upp – har han en chans?

VECKANS ANALYS — Det är nu klart att Mike Pence försöker bli Republikanernas presidentkandidat inför 2024 – måndag 5 juni kom nyheten att Trumps tidigare vicepresident skickat in ansökan till valmyndigheten Federal Elections Commission, FEC, för att bli officiell kandidat, rapporterade AP med flera medier.

Därmed går det att ställa sig ett antal frågor (hur bra de går att svara på än så länge är en annan fråga).

1. Vilken chans har Pence?

Enbart sett till opinionsmätningarna just nu – månadsskiftet maj-juni – blir svaret, inte så stora. Pence drog i slutet av maj under 4 procent i stöd, enligt Real Clear Politics genomsnitt av flera mätningar.

Grafiken visar att Pence tappat en aning sedan början av året och blivit omkörd av en annan kandidat, Nikki Haley. Han fortsätter att tillhöra bottenskrapet än så länge i de här mätningarna.

Men dessa mätningar, över ett halvår innan primärvalen startar, är i vilket fall i stort sett meningslösa. Den detalj man kan i så fall ägna viss uppmärksamhet är att Floridas guvernör Ron DeSantis faktiskt ökat ett par procentenheter – och Trump tappat motsvarande – sedan DeSantis lanserade sin egen valkampanj i slutet av maj.

Den detaljen säger oss att en potentiell kandidat kan få skjuts av att faktiskt bli en officiell kandidat. Det blir alltså spännande att se om Pence får ett motsvarande lyft.

Men sett till dagens mätningar, i ett allt trängre republikanskt startfält, så är hans Mike Pences inte jättegod.

2. Vad talar för Pence?

En viktig omständighet kring honom är att han är känd. Åtminstone jämfört med flera andra kandidater, som exempelvis affärsmannen Vivek Ramaswamy som få hört talas om.

En annan: Pence är väckelsekristen (han bytte från katolska kyrkan till en protestantisk i sin ungdom) och har därför chans att hitta väljare i det väckelsekristna Mellanvästern varifrån han kommer.

Den kristna högern har backat upp Trump sedan 2016. Varför det är så skriver jag bland annat om i min reportagebok ”Efter Trump”, som du kan beställa här.

Expresidentens kärnväljare utgör ungefär en av tre republikanska väljare, inklusive till stora delar den kristna högern. Trump kan få problem att locka särskilt många väljare utanför den gruppen, men kärnväljarna räcker dock långt i ett primärval (dock inte i ett presidentval).

Om Pence kan bryta Trumps stöd från den kristna högern så skulle det få stor påverkan i primärvalen. Dels skulle de ge Pence välbehövligt väljarstöd, men dels skulle det effektivt bromsa Trump.

3. Vad talar emot Pence?

Pence var under fyra år lojal med dåvarande presidenten Trump. Det genererade förakt för honom bland den minoritet republikanska väljare som är ”anti-Trumpers”.

Efter att Trump eldade sina supportrar att storma kongressen 6 januari 2021, och Pence på Trumps uppmaning vägrade fiffla med elektorsrösterna, så gick Pence öppet emot Trump. Det genererade förakt, för att inte säga hat, mot honom hos Trumps kärnväljare.

Som jag skriver i en SvD-analys nyligen, ”Det förefaller alltså som att Pence lyckats göra sig omöjlig hos båda de falanger inom Republikanerna där han skulle behöva hitta väljare inför primärvalen i början av 2024.”

Ställd jämte Donald Trump och även Ron DeSantis ses Pence som en ganska blek kopia, som i och för sig kan förväntas driva samma sorts politik som Trump och DeSantis – exempelvis vad gäller motstånd mot aborter och nya vapenlagar – men som lockar med få andra egenheter. En republikansk primärvalsväljare som vill ha Trumps politik, men inte Trump själv, har förmodligen större anledning att rösta på DeSantis än Pence.

Och de etablissemangsrepublikaner som varken vill ha DeSantis eller, definitivt inte, Trump har flera andra potentiella kandidater att rösta på, som exempelvis Arkansas ex-guvernör Asa Hutchinson.

Det är alltså en aning svårt att se varifrån Pence ska hämta sitt stöd i primärvalen, möjligen bortsett från en del väckelsekristna som kan ha tröttnat på Trump.

4. Så hur ser det ut inför primärvalen?

De är ännu en bra bit bort – Iowa drar igång sina ”caucus” i slutet av januari. Men eftersom antalet kandidater redan närmar sig tio så kan Trump hoppas på en sorts upprepning av 2016: då ställde 17 republikanska kandidater upp, vilket effektivt splittrade upp de väljare som inte ville ha affärsmannen från New York som partiets presidentkandidat. Samma situation kan uppstå nu.

Den okända faktorn det här året gäller dock Trump själv, eller rättare sagt alla hans juridiska problem som han har att hantera. Redan står han under åtal i Stormy Daniels-härvan i New York, och tecken finns för att både federala utredningar om stormningen och de hemligstämplade dokumenten samt anklagelser om valfusk i Georgia närmar sig åtalsbeslut. Det är redan känt att rättegången om bokföringsbrott i Stormy-affären är planerad till mars 2024 – mitt under primärvalssäsongen.

Alltsammans kan göra Trumps situation omöjlig under 2024 – men han kan även vinna stöd inom Trumpfalangen av partiet, där många anser att alltihop är en häxjakt mot honom.

I vilket fall är det alltid klokt att inte räkna ut Donald Trump. Och skulle Trump falla finns redan en alternativ potentiell ”frontrunner” i Ron DeSantis.

Mike Pence står alltså ganska långt ned på listan hos de flesta republikaner, än så länge.