VECKANS ANALYS — En åtalsjury, eller ”grand jury”, på Manhattan har granskat bevis och vittnesmål mot Donald Trump i den sju år gamla Stormy Daniels-härvan. Juryns uppgift är därefter att besluta om ifall åtal ska väckas.

Det var detta kommande beslut Donald Trump själv högst sannolikt syftade på när han skrev på sitt nätverk Truth Social nyligen att han skulle gripas nästkommande tisdag, vilket blev en stor nyhet.

Åtalsjuryn leds av Manhattans distriktsåklagare Alvin Bragg, demokrat och kontroversiell figur inom delar av båda partier som haft jobbet i drygt ett år. Hans företrädare, Cyrus Vance Jr, utredde också Stormy Daniels-härvan under 2018, men beslutade då att inte väcka åtal mot Trump (Trumps dåvarande advokat Michael Cohen åtalades och dömdes däremot till tre års fängelse).

En kort resumé om själva härvan är nödvändig som bakgrund, innan vi kommer fram till vad den här analysen egentligen handlar om:

Stephanie Clifford, en porrfilmsskådespelare bättre känd under artistnamnet Stormy Daniels, hävdar att hon träffade Donald Trump 2006 vid en golfturnering i Lake Tahoe och att de då hade sex på ett hotellrum.

Tio år senare, strax före valet 2016, beslutade dåvarande presidentkandidaten Donald Trump att det vore till skada för hans kampanj om hon berättade offentligt om den påstådda affären (som Trump hävdar aldrig skett).

Han bad sin advokat, Cohen, att förhandla fram en summa att betala Stormy Daniels i utbyte för ett NDA, ”non-disclosure agreement”, ett avtal om tystnadsplikt. Summan de kom överens om blev $130 000, som betalades strax före valet av Cohen. Advokaten fick senare pengarna åter av Trumps företag, Trump Organization.

Att försöka mörklägga en otrohetsaffär är inget brott. Men eftersom Trump var kandidat inför ett val och drev en valkampanj samtidigt, så kunde pengarna anses vara ett brott mot USA:s lagar om kampanjfinansiering, ett olagligt kampanjbidrag eftersom bidraget aldrig redovisades på tillbörligt sätt, ansåg åklagarna senare.

Detta började utredas efter att affären avslöjats av Wall Street Journal i januari 2018. Det hela blev till en enorm mediecirkus det året. Jag var själv på plats mitt i ett stort medieuppbåd utanför en domstol på södra Manhattan när Daniels skulle vittna i härvan i april 2018.

Men efter fängelsedomen mot Michael Cohen – som i samband med utredningen vände Trump ryggen och började samarbeta med åklagarna – senare det året blev det relativt tyst om saken, förutom de kongressförhör med Cohen som hölls i början av 2019.

Fram till nu.

Av skäl som för mig inte är helt klara har den nuvarande DA:n, Alvin Bragg, beslutat väcka utredningen till liv igen. Den adderar nu till alla andra brott som Trump misstänks och riskerar åtal för, varav samtliga är av senare datum, flera är potentiellt grövre brott och som inkluderar Trumps försök att fuska i valet 2020.

Så vad står på spel? Och för vilka?

Valet i USA 2024!
Så resonerar
väljarna – kan
Trump vinna? ...ELLER KÖP
I BOKHANDELN Aktuell nu –
inför nästa val! JOURNALISTEN OCH FÖRFATTAREN ERIK BERGIN. FOTO: JONAS WAGELL LÄS MIN REPORTAGEBOK!
KÖP SIGNERAD
BOK HÄR

Många demokrater hoppas förmodligen att någon av de multipla utredningarna – Braggs eller någon annans – leder till åtal och i varje praktisk mening stoppar Trump inför valet 2024.

Hur troligt ett sådant scenario är beror på en rad okända faktorer. Exempelvis:

1) Det är när detta skrivs oklart om det blir något åtal i Stormy Daniels-fallet. Än mindre vet vi om någon av de andra utredningarna som involverar Trump – varav flera drivs av FBI och Justitiedepartementet och en drivs av åklagare i Georgia – leder till åtal, i så fall när, och vilka misstänkta brott det i så fall handlar om.

2) Om district attorney Bragg på Manhattan går vidare med ett Stormy-åtal så är det oklart hur fallet avlöper. Blir det rättegång, och kan åklagarsidan i så fall vinna? Eller blir det en uppgörelse, i så fall i utbyte mot vad?

3) Om Bragg faktiskt åtalar och lyckas övertyga juryn om att Trump är skyldig – vad betyder det för Trump? Sänks han som kandidat inför valet? Eller blir en fällande dom i själva verket det perfekta manuset för Trumps roll som martyr, orättmätigt utsatt för en witch hunt från en deep state som höjer honom i opinionen?

4) Och, om det sker: vad innebär det för Trumps republikanska utmanare, för Joe Biden och för Demokraterna?

Just detta är alltså själva grundtemat i analysen.

Låt oss gå igenom resonemanget steg för steg.

Först vad gäller Republikanerna:

Än så länge har Donald Trump frontrunner-status inför de republikanska primärvalen 2024. Bara en seriös kandidat har hittills utmanat honom, Nikki Haley från South Carolina, och hon drar än så länge mycket svagt stöd i mätningarna.

Den alla väntar på är Floridas guvernör Ron DeSantis. Men DeSantis har ingen brådska – han har allt att vinna på att vänta ut Trump, särskilt som kompakt osäkerhet råder i åtalsfrågan.

DeSantis vill även gärna få grepp om vilka andra kandidater han kan tänkas möta – Mike Pence? Mike Pompeo? Kan Ted Cruz tänka sig ett nytt försök? Och har inte New Jerseys ex-guvernör Chris Christie (som jag intervjuade 2018) varit lite extra aktiv på sistone?

Det finns ännu tid. En normal tidpunkt för att kicka igång en valkampanj inför ett presidentval vore på senvåren/försommaren året före valet.

När, snarare än om, DeSantis ställer upp så vill han även gärna veta något om var Demokraterna står.

Och det för oss över till nästa del i analysen:

Joe Biden. Han har inte heller ställt upp ännu. Bidens situation är mer komplicerad än den kan verka. Han är 80 år, och anses av även många demokrater vara väl gammal. Hans pliktkänsla mot Amerika driver honom förmodligen allt närmare en andra valkampanj – men även han har att agera på bristfällig information, än så länge.

Biden skulle enkelt vinna Demokraternas primärval, även om exempelvis Bernie Sanders skulle få för sig ställa upp en tredje gång. Andra profilerade demokrater, som Kaliforniens guvernör Gavin Newsom, kan man räkna med avstår från att ställa upp om Biden väljer att köra, av respekt för presidenten och för att inte splittra partiet (något Bernie Sanders inte drar sig för att göra).

Men. Det finns ett stort men. Bidens stora osäkerhetsmoment är vem han i så fall möter i november 2024. Och i vilket skick den kandidaten är.

Demokraterna som parti och dess väljare, samt för Biden själv, står nämligen inför en rad komplicerade strategiska beslut. Samtliga bygger på ännu okända faktorer.

För även om många demokrater förmodligen skulle glädjas om Trump föll bort, så innebär Trumps tredje kandidatur samtidigt en sorts stadga för Demokraterna – i bästa fall.

Resonemanget ser ut så här:

• Det går att hävda att Demokraternas bästa chans inför 2024 är en rematch mellan Biden och Trump. Varför? Därför att Biden redan slagit honom en gång, och det är svårt att se att Trumps stöd ökat mellan då (2020) och nu.

• Men en stor osäkerhetsfaktor finns i form av åtalshotet/åtalshoten mot Trump. Kan en åtalad expresident stiga i popularitet, och förändra Bidens odds? Eller kan ett åtalsbeslut istället sänka Trump – och vem möter Biden i så fall?

• Blir inte Trump, utan istället Ron DeSantis, Republikanernas kandidat så är Demokraternas spelplan plötsligt fundamentalt annorlunda. En DeSantis-Biden-match kan gå hur som helst. Mätningarna hittills är inget att gå på. Om Bidens ålder, idag 80, hjälpligt går att hantera mot en 76-årig Trump så vore det en helt annan sak mot en 44-årig DeSantis. En sådan match kan Biden mycket väl förlora.

• Joe Biden är troligen helt enkelt inte Demokraternas bästa kandidat mot Ron DeSantis. Då vore det, kan partistrateger resonera, kanske bättre att satsa på Gavin Newsom och låta två högprofilerade guvernörer från varsin sida av USA göra upp om Vita Huset, med Biden som hjälpsamt draglok för Newsom under valkampanjen.

Så här är slutsatsen: Det som pågår nu är att Joe Biden och Ron DeSantis försöker vänta ut varandra, och samtidigt ha noga koll på Trumps ställning.

Ställer DeSantis upp så backar Biden.

Ställer Biden upp så kör DeSantis.

Stärks Trump så kör Biden.

Faller Trump igenom så kör DeSantis, och då backar Biden.

Bara ett problem, som i alla klassiska chickenrace: någon måste agera först. Men vem, och när?

To be continued….