”Det finns tre sorters lögner. Lögner, förbannade lögner och statistik”, brukar det hävdas att Mark Twain sa (Twain själv hävdade att han lånat citatet).

Med hjälp av statistik går det att hävda att Indien inte alls upplever en värre katastrof än Sverige vad gäller dödsfall i covid-19.

Titta bara på den här grafiken, som visar dödsfall i covid per 1 miljon invånare i Sverige och Indien:

Bara i början av maj samt under sommaren 2020 hade Indien en högre dödlighet, visar siffrorna.

Om Twain stod bakom citatet ovan så var det troligen just detta han menade. För statistiken döljer mer än den talar om.

I Indien dör folk på trottoarerna utanför överfulla sjukhus eftersom de inte får vård. Det gör folk generellt inte i Sverige, förutsatt att de söker vård.

Andra siffror avslöjar lite mer av den verkliga situationen för den som letar:

• Sverige har 23 personer per kvadratkilometer – Indien har 416.

• Sverige placerar sig fyra på listan över lönegap mellan män och kvinnor – Indien på 112:e plats.

• 2017 spenderades 18,7 procent av de offentliga medlen i Sverige på hälsovård – i Indien 3,4 procent.

• Svenskar har en medellivslängd på drygt 82 år – indier drygt 69 år.

Så där kan vi hålla på. Men vad som ljuger minst av allt är bilder. Jag var i Indien 2010 – i huvudstaden New Delhi, i Calcutta (Kolkata), Bombay (Mumbai) samt Varanasi. Bilderna nedan är alltså drygt tio år gamla.

Men på många håll och inom många områden har situationen inte förbättrats nämnvärt, att döma av nyhetsrapporterna från Indiens exploderande covidkatastrof på många håll. Särskilt storstadsregioner som Bombay och fattiga områden som Varanasi är hård drabbade, vilket min kollega Gunilla von Hall rapporterat om här i SvD.

Så varsågod – här är mina bilder från delar av New Delhi, Varanasi, Calcutta och Bombay 2010.