836
836

• Vad har kommit fram i de öppna förhören?

De senaste veckornas öppna förhör med vittnen i riksrättsutredningen har cementerat den bild som började framträda under de slutna förhören förra månaden: att Trump, hans advokat Rudy Giuliani och seniora personer i administrationen drev en parallell, semi-diplomatisk linje gentemot Ukraina. Dess syfte var att gynna Trump inför valet 2020, genom att få ukrainarna att bland annat inleda en utredning riktad mot demokraten Joe Biden. På det sättet skulle Bidens försök att bli Demokraternas presidentkandidat skadas.

Förhören har även visat att USA höll inne med ukrainskt militärt bistånd – som Ukraina är beroende av – för att tvinga landet att genomföra utredningarna, eller i alla fall säga officiellt att man satt igång dem.

Ukrainaexperten Alexander Vindman vittnar i riksrättsutredningen. Skärmdump CNBC/Youtube

Så långt det rent faktamässiga innehållet. Det känslomässiga är vad som kan visa sig än mer skadligt för presidenten. Nämligen att:

• det står klart att Trump inte bryr sig om något annat än sig själv, ens när det gäller relationen till en hel nation.

• Republikanerna är, åtminstone utåt och åtminstone än så länge, beredda att spela med in absurdum för att skydda presidenten.

• Trump och Republikanerna drar sig inte för att sprida en ogrundad konspirationsteori – att det var Ukraina och inte Ryssland som försökte påverka valet 2016 – för att nå sina mål.

• Hur påverkar det Trump?

Sett till det samlade faktamässiga innehållet är vittnesmålen att betrakta som förödande. Särskilt onsdagens vittnesmål av EU-ambassadör Gordon Sondland, en nära Trump-allierad som presidenten själv utsett, var skadligt. Sondland svarade tveklöst ”ja” på frågan om det förelåg en utpressningssituation där Trump höll inne ukrainskt bistånd för att pressa Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj att utreda Trumps politiska rival.

Och alla ”var med på det”, sa Sondland också.

”They were all in the loop”.

Åndå talar mycket för friande dom för Trump om det blir en riksrätt i senaten, vilket verkar sannolikt. Det finns tre konkreta skäl till det.

1) Faktaresistensen. Att presidenten har så högt stöd bland republikaner, 90% enligt Gallup, innebär att många amerikaner antingen bortser från Trumps alltmer uppenbara felsteg, alternativt inte tror på dem. Det hänger ihop med en mörk utveckling inom samhället generellt och det amerikanska i synnerhet, nämligen den att folk i allt högre utsträckning väljer bort fakta och istället väljer att ”tro” på de åsikter som råkar tilltala dem. Faktaresistens, med andra ord, i kombination med övertygelsen att motståndaren alltid har fel.

Oavsett bevis väljer många republikaner att fortsätta tro att Trump är utsatt för ett illvilligt kuppförsök orkestrerat av Demokraterna, oavsett vilka bevis som läggs fram.

2) Det solida stödet bland republikanska väljare resulterar i att republikanska senatorer enkelt kan bortse från bevisen mot Trump och välja att fria honom utan risk av repressalier från väljarna. Undantaget skulle vara senatorer som är uppe till omval 2020 från delstater där Trump är illa omtyckt. Men med tanke på att det behövs minst 20 republikanska senatorer som röstar med Demokraterna så borde Trump kunna vara rätt säker på att frias.

3) Konstitutionen. I den amerikanska grundlagen talas det som bekant om ”treason, bribery, or other high crimes or misdemeanors” som skäl för riksrätt. Den luddiga frasen är en frälsning för vem som än försöker driva ett riksrättsåtal eftersom den kan innebära nästan vad som helst. Och den är en förbannelse av precis samma skäl.

Republikaner kan enkelt hävda att, jo, presidenten må ha begått övertramp och betett sig oetiskt. Men sådana exempel går att hitta fler av genom historien utan att det slutat i riksrätt.

Kongressen på Capitol Hill, Washington DC. Foto: Erik Bergin

• Hur ser tidsplanen för riksrätt ut?

Det kan inte uteslutas att fler vittnen kallas kommande veckor. Men ett par faktorer gör att det är viss brådska för Demokraterna att få riksrätten avklarad relativt snabbt.

Hittills syns inga tydliga tecken på att stödet för riksrätt ökar bland amerikanerna ju längre tiden går En tydlig omsvängning kunde visserligen avläsas i opinionen när Ukrainahärvan exploderade i september, men därefter har den liggat relativt stilla. Det verkar nu vara ett par procentenheters övervikt för dem som stödjer riksrättsprocessen.

Det gör att Demokraterna inte har särskilt mycket att vinna på att dra ut på processen. Tvärt om kan det möjligen gynna partiet på marginalen om det ser ut som att det vill få saken avklarad så snabbt som möjligt.

Men än viktigare är det faktum att det är valår 2020. I början av februari inleds primärvalen och ingen vill att riksrättscirkusen ska dra ut på tiden in i februari, vilket jag skriver om här i SvD.

Donald Trump på storbildsskärm vid Capitol Hill i Washington när han svärs in som president i januari 2017. Foto: Erik Bergin

Det ger Demokraterna i praktiken ett tidsfönster på ett par månader. Troligen avrundas riksrättsutredningen en bit in i december, varefter representanthuset röstar om en eller flera åtalspunkter mot Trump. Om en enkel majoritet röstar för så är presidenten formellt ställd inför riksrätt.

Därefter genomförs en riksrätt i senaten, där de hundra senatorerna till slut röstar om att fria eller fälla presidenten. Det krävs två tredjedels majoritet (67 röster) för att fälla. Det verkar mindre troligt att riksrätten hinns med före jul, så det ger oss ett sannolikt datum någon gång i början av januari.

• Så har förhören påverkat Demokraternas möjlighet att få Trump fälld?

Svaret på frågan ligger delvis i hur den är ställd: ”Demokraternas möjlighet att få Trump fälld”. Det säger sig själv att en riksrätt mot en president hade större chans att resultera i fällning om politiker ur båda partier gav den support. Som det nu är, åtminstone hittills, så handlar detta just om Demokraternas riksrätt mot Trump.

Som vi redan konstaterat så håller Republikanerna i stort sett ihop och rättar in sig i ledet bakom Trump. Särskilt Sondlands vittnesmål var explosivt – ändå förefaller det osannolikt att vi får se mer än spridda kritiska kommentarer från republikanskt håll kommande veckor.

Det finns dock en möjlighet. Om Republikanerna, och mer specifikt republikanerna i senaten, drabbas av känslan att Trumps övertramp gått så långt att han inte längre rimligen kan försvaras så kan senatorerna välja att fälla honom och därmed gå vidare med nuvarande vicepresident Mike Pence som president. Jag utforskade den möjligheten i en SvD-artikel i oktober.

Det skulle dock inte skydda dem från de mest hängivna Trump-supportrarnas ilska. De må inte vara jättemånga till antalet, men de är desto mer hängivna och högljudda. Och de kan till slut visa sig bli Trumps biljett till en friande riksrättsdom.

Min artikel om Mike Pence i SvD från oktober 2019.

VECKANS ANALYS — Erik Bergin, 21 november 2019

In this article