Obamas vicepresident, 76-åriga Joe Biden, är Demokraternas ”frontrunner” så här långt i partiets process att vaska fram en presidentkandidat.
Biden var favorit redan innan han ställde upp och har behållit sin position sedan dess. Men hans stöd svajar, enligt opinionsmätningarna, och efter kandidaternas tredje TV-debatt natten till fredagen, från Houston, sprider sig nu en känsla bland statsvetare och politiska analytiker att hans kampanj står still.
”Alla demokrater har en sorts kärvänlig inställning till Biden. Han var trogen Obama och ses som en schysst kille, sådana saker. Gör han progressiva till vänster exalterade? Nej, inte speciellt. Och du vet aldrig om han säger något klumpigt och spränger sig själv i luften”, säger statsvetarprofessorn Dennis Goldford vid Drake University i Des Moines, Iowa.
David McCuan vid Sonoma University i norra Kalifornien gör ungefär samma analys.
”Om du tittar på väljardata om Biden, så har han ett brett men inte särskilt djupt stöd. Han känns som självklar och står sig bra i matchningar mot Trump, men det finns en brist på entusiasm bland yngre, progressiva väljare”, säger McCuan.
Mer i SvD
Läs min intervju med valexperterna
I debatten i Houston på torsdagen lyckades ingen kandidat ”bryta igenom” och åstadkomma ett av de eftertraktade ögonblick då allting verkar stanna upp och amerikanernas koncentration tycks fokuserad på denna enda person.
Det är ingen brist på kandidater i stort behov av ett sådant tillfälle: av de tio som kvalade in till den tredje debatten är det bara tre – Biden, samt vänstersenatorerna Elizabeth Warren och Bernie Sanders – som har över 10 procent i stöd, enligt Real Clear Politics genomsnitt av flera mätningar:
Bilden just nu gör det problematiskt att se hur en vinnande kandidat som kan slå Trump egentligen ser ut. Å andra sidan är det förstås flera månader kvar tills primärvalen inleds, och över ett år till själva presidentvalet.
Demokraterna som parti har rört sig åt vänster under flera år. Det borde gynna Sanders och Warren, som mycket riktigt ligger tvåa och trea efter Biden.
Risken för dem är dock att hela den demokratiska väljarskaran möjligen inte är så vänster-progressiva som de hoppas.
Joe Biden har ett liknande problem: han är absolut ingen vänsterkandidat, utan ligger nära mitten. Men riskerar han då att gå miste om exempelvis Bernie Sanders miljoner unga fans i 20-årsåldern, som höll på honom i vått och torrt 2016 och vägrade att rösta på Hillary Clinton när Sanders förlorade nomineringen?
[contextly_sidebar id=”6BxjHDudsVOXBlGzjllPuQEXCZnQZxBU”]
”Biden kallas ’Sleepy Joe’ och porträtteras som en fortsättning av Obama och förlängning av Clinton. Det är till Trumps fördel. Det finns också en brist på engagemang kring honom”, säger David McCuan och fortsätter:
”Så för Biden blir svårigheten hur du håller fokus på arbetarklassväljare i Pennsylvania, Ohio, Michigan och Wisconsin – de fyra nyckeldelstaterna – och samtidigt också når fram till nya väljare, som är mindre entusiastiska om Bidens kandidatur, men är väldigt mycket emot Trump?”
Dennis Goldford i Des Moines förutspår mer dramatik vartefter tempen i racet höjs ytterligare.
”Det är inte mycket rörelse i opinionen nu. Men 2012, till exempel, så ledde Mitt Romney överlägset bland Republikanerna när det var två veckor till primärvalen. Utmanaren Rick Santorum hade ensiffrigt stöd. Ändå var det helt jämnt mellan dem två veckor senare.”