Exit Tillerson – just som Trump behöver honom

Tisdag 13 mars kom nyheten att president Trump sparkar sin utrikesminister Rex Tillerson. Jag lyckades se Washington Posts mobil-push om nyheten och såg till att SvD kunde pusha ut nyheten själv bara någon minut senare. Det var den här texten, som sedan byggdes på under dagen.

Jag skriver även ett kort porträtt på Gina Haspel som blir första kvinnliga chef för CIA.

På webben:

[contextly_sidebar id=”A2U1n8YBPu40yKF6WDIqs1fTplIUmntD”]

Tillerson flyttas bort efter 14 stökiga månader som Trumps utrikesminister. Presidenten har återkommande underminerat Tillerson, bland annat när det gäller utrikesministerns försök att få igång en diplomatisk dialog med Nordkorea. I oktober 2017 twittrade Trump:

I told Rex Tillerson, our wonderful Secretary of State, that he is wasting his time trying to negotiate with Little Rocket Man…

— Donald J. Trump (@realDonaldTrump) October 1, 2017

Tillerson har dragits med egna problem på UD, som brist på folk på nyckelpositioner och en egen oerfarenhet av diplomatiskt arbete. Därtill har hans chef som sagt inte direkt bidragit att göra jobbet enklare. Sett mot den bakgrunden är det faktiskt en aning märkligt att Tillerson blev kvar så här pass länge.

Att han sparkas nu är däremot en aning märkligt – hans efterträdare, CIA-chefen Mike Pompeo, måste godkännas av senaten innan han kan ta över jobbet. UD är samtidigt inne i en extremt hektisk period: i torsdags tackade Trump hastigt och lustigt ja till att möta Kim Jong-Un, en diplomatisk manöver som han dittilldags verkade göra sitt bästa för att torpedera.

När mötet nu, eventuellt, blir av så sker det utan den minister i Trumps regering som framför allt försökte se till att det blev av.