Polismorden i Dallas i juli 2016, bara några dygn efter att två svarta amerikaner i sin tur dödats av polis, är ett illavarslande tecken på att USA sjunker djupare ned i polarisering av svarta och vita, vi och dem, ”pro-gun” mot ”gun safety”, fattiga mot rika.
Morden blottar också en destruktiv inbyggd kraft hos nationen, den att ytterligheterna ofta tillåts utgöra norm, eller åtminstone dominera mycket av debatten och svaren om hur problem ska lösas. Medborgare väpnar sig inför ett tänkt slag mot en imaginär fiende, inte sällan den federala staten, och extremister blir tongivande om vapenvåld, polisvåld och samhällsproblem.
Om detta skrev jag en kolumn i SvD dagen efter polismorden som du kan läsa här.

Så här såg det ut i tidningen:
ANNONS


Det går, tyvärr, att nästan helt säkert utlova mer på det temat framöver. Inte minst som årets presidentvalskampanj är på väg att dela nationen än mer. Valkampanjer är till sin natur alltid polariserande, delar alltid upp ett folk i vi och dem, men det här året dras paralleller till tiden för inbördeskriget 1861-1865 då Amerika slog sig blodigt över slavfrågan, eller medborgarrättsrörelsen på 1960-talet.
Nu har den förbytts i fattigas försök att komma ikapp i en ekonomi som ger oproportionerligt mycket rikedom till en liten elit, svartas kamp för att gå säkra från polisövervåld i USA:s städer och landsbygdens uppror mot det politiska etablissemanget. Som sagt, mer lär komma.