47 procent av amerikanerna kan inte få fram $400

1376
1376

BRA LÄSNING — Under den här vinjetten publicerar jag läsvärda artiklar och reportage. Här presenterar jag tre sådana stories.

* * *

1. 47 procent av amerikanska folket, enligt en undersökning som centralbanken Federal Reserve gjort sedan 2003, klarar inte att få fram 400 dollar för att betala för en akutsituation, som en läkarräkning eller en bilreparation. 400 dollar är cirka 3 200 kronor. Nära hälften av USA:s hushåll, enligt undersökningen, skulle behöva låna eller sälja något för att få fram de pengarna.

Storyn finns i The Atlantic, ett av USA:s bättre magasin. Den är skriven av en reporter som heter Neal Gabler – och som redan i inledningen kastar ut en krok som gör det svårt att inte fortsätta läsa:

47 percent of respondents said that either they would cover the expense by borrowing or selling something, or they would not be able to come up with the $400 at all. Four hundred dollars! Who knew?

Well, I knew. I knew because I am in that 47 percent.

Det här reportaget ger en bild av USA som oftast går förlorad i den officiella ekonomiska statistiken. BNP-tillväxten är hyfsad med 2–2,5 procent, arbetslösheten ligger runt 5 procent, storbankerna badar i pengar. 200 000 nya jobb per månad har tillkommit i över ett år.

[contextly_sidebar id=”FAykezmsjdhEB875NYeVfgpmtdLgzbRn”]

Men miljontals amerikanska hushåll kämpar med att få stagnerade löner att täcka stigande kostnader. Hundratusentals hittar bara deltidsjobb fast de vill jobba heltid. Och låga räntor gör 0 i tillväxt på sparkontot.

(För ett par år sedan skrev jag själv ett reportage om en av många amerikaner, Naquasia, som lever under sådana förutsättningar, läs mer här. Mer information om de 47 procenten finns hos PolitiFact. Här är Feds egen rapport.)

Det här, tror jag, är en stor anledning till att vi det här året sett en oväntat stor strömning av väljare till kandidater som Donald Trump och Bernie Sanders. Folk vill ha något annat en den politik som lämnat drivor av medelklassamerikaner kvar i en existens strax över fattigdomsgränsen.

Läs Atlantics reportage här.

* * *

2. Hillary Clinton kommer allt närmare att vinna Demokraternas nominering som presidentkandidat. Men, om hon vinner valet, vad är det för president som vi i så fall får se?

Hillary Clinton. Foto: Roger Goun/Flickr
Hillary Clinton. Foto: Roger Goun/Flickr

I ett reportage i New York Times, som egentligen är ett utdrag ur en kommande bok, redogör reportern Mark Landler för hur den tidigare utrikesministern i flera fall har en betydligt mer hårdför och hökaktig syn på utrikespolitik än Barack Obama, vars politik Clinton ofta hyllar.

clinton-nyt2

 

I reportaget, med rubriken ”How Hillary Clinton became a hawk”, står det bland annat:

In October 2001, a month after the 9/11 terrorist attacks, Clinton traveled to Fort Drum at the invitation of Gen. Buster Hagenbeck, who had just been named the division’s commander and would be deployed to Afghanistan a month later. Like many of the officers I spoke with, he had preconceptions of Clinton from her years as first lady; the woman who showed up at his office around happy hour that afternoon did not fulfill them.

“She sat down,” he recalls, “took her shoes off, put her feet up on the coffee table and said, ‘General, do you know where a gal can get a cold beer around here?’ ”

Läs storyn i New York Times här.

* * *

3. Los Angeles är känt för filmindustrin, Beverly Hills, Santa Monica Beach, Rodney King-upploppen – och motorvägar. För länge sedan fanns ett väl utbyggt nät av spårvägar, men det var innan USA omfamnade bilen och byggde Interstate-systemet.

En bilresa från punkt A till B i Los Angeles vidsträckta arealer av urban bebyggelse kan ta timmar i rusningstrafik medan den går på 15 minuter utanför ”rush-hour”.

la-nyt

 

Men finns det en annan sida av Los Angeles?

Ja, det gör det – och vi hittar återigen i New York Times, närmare bestämt i dess special-resebilaga som tajmats med Earth Day den 22 april. (Där ryms bland annat en artikel om hur du kan resa med minimal miljöpåverkan.)

Reporten Lucas Peterson ger sig ut med sin flickvän Brette i LA på jakt efter alternativa transportsätt än bil och hittar flera stycken. Bland annat stans inte särskilt utbyggda men väl fungerande t-bana, bussar – och en särskild cykelled där gator stängts av för bilar för att främja transport för på två hjul genom sevärdheter som bilister normalt missar:

The entire boulevard was closed to traffic, and tents and food trucks were set up along the sidewalks. It was a giant street fair; there were lots of pets, children and residents of all ages. Many were biking, others conversing and getting to know one another. Mr. Pascual was right — it was enlightening to slow down and get an up-close perspective on the neighborhood, all while strengthening a sense of community.

Läs artikeln om LA här.

In this article