Vita Huset lystes upp med homoflaggan efter HD:s beslut i slutet av juni 2015. Tunga nederlag för republikanerna By Erik Bergin 30 juni 2015 1514
By Erik Bergin 30 juni 2015 1514 Dela storyn Email Facebook Twitter LinkedIn Pinterest WhatsApp De sista veckorna i juni var ingen bra period för republikanerna. Visserligen kämpade de igenom rätten för Obama att förhandla fram ett asiatiskt frihandelsavtal – vilket demokraterna motarbetade, en aning paradoxalt – men sedan tog framgångarna slut. Först sa USA:s HD, Supreme Court, ja till att låta Obamas hälsoreform Affordable Care Act, ACA, även kallad Obamacare, fortsätta obehindrat. Sedan, nästan än värre verkar det som, beslutade samma domstol att homoäktenskap är tillåtet i alla 50 delstater. Det är lärorikt att studera de krumbukter som republikanska presidentkandidater och andra konservativa i USA nu tar till för att gå till motattack mot domstolens beslut. Ett vanligt argument, vad gäller homoäktenskap, är att delstaterna borde få besluta själva. Det argumentet kan man åtminstone förstå, även om det nu en gång för alla är så att USA:s högsta domstol bestämmer även över delstaterna. Ted Cruz. Men värre blir det när man dyker ned riktigt på djupet i kommentarsfloden. Republikanen Ted Cruz, som i mars blev förste kandidat att lansera sin kampanj inför presidentvalet 2016, slog till med ”juridisk aktivism” när han recenserade domstolens beslut om homoäktenskap. Han fortsatte med att de båda domarna, som kom kort efter varandra, var bland ”de mörkaste 24 timmarna i nationens historia”, enligt den konservativa nyhetssajten Newsmax. Den republikanska attacken mot homoäktenskap går bland annat ut på ett något grumligt resonemang om att heterosexuella äktenskap på något vis skadas om homoäktenskap tillåts, och att nationen är på väg ned i moraliskt förfall som en effekt härav. Bill Owens. En konservativ pastor, Bill Owens, går ett steg längre. Han drar sig inte för att uppmana till civil olydnad och jämföra beslutet att legalisera homoäktnskap i USA med slaveriet, som avskaffades efter inbördeskriget 1865. ”When we sat at the counters at restaurants, we knew we were going to be arrested. You do things to get arrested, to call attention to it”, säger Owens. Owens frågar sig också hur det ska gå för USA:s barn i en framtid där alla kan gifta sig med vem de vill: ”We have nothing against homosexuals,” Owens added, ”but when you start talking about marriage, and then indoctrinating children, where are we going? Where is this society headed?”, säger han till Newsmax som misslyckas med att ställa en enda kritisk fråga till pastorn. Rand Paul. Om både Obamacare och särskilt om homoäktenskapen så för konservativa politiker fram påståendet att domstolens beslut skulle vara brott mot konstitutionen, trots att det domarna beslutat är just att homoäktenskap är förenliga med konstitutionen. Vad gäller Ombamacare så är det för övrigt andra gången i rad som HD slår fast att sjukvårdsreformen är laglig i USA. Ändå hörs nu kommentarer som den här, från den republikanske presidentkandidaten Rand Paul, om juristerna i domstolen: ”I think that they’ve done a great disservice to the country because they’re rewriting laws at the bench”, enligt Newsmax. Bobby Jindal. Louisianas guvernör Bobby Jindal, också presidentkandidat: ”You now have a court that’s not reading the Constitution, not reading the dictionary”, sa han i en tv-show strax efter domsluten. Det är även lätt att hitta kommentarer om ”kommunism” och ”socialism” när det gäller särskilt sjukvårdsreformen Obamacare, som hittills gett över 10 miljoner tidigare oförsäkrade amerikaner tillgång till sjukförsäkring. Men på tisdagen fick det konservativa USA åtminstone en ny framgång. Högsta domstolen stoppade då Obamas hårdare utsläppsregler för energibranschen, regler som skulle ha tvingat kol- och oljeeldade kraftverk att investera i teknik för rening av utsläppen. Så blir det nu inte. Alltid något att glädja sig åt. In this article NYHETERBarack ObamaBill OwensBobby JindalpolitikRand PaulRepublikanernaTed CruzUSAVita Huset 2016 Erik Bergin Författare och journalist på SvD sedan år 2000. Bevakade valet 2024 från Washington DC och var SvD:s korrespondent i New York 2013–2016. Arkiv: publicerade artiklar. Följ Erik på Twitter och på LinkedIn. Mer info & CV. Show More