NEW YORK, FREDAG — I den här bloggens miniserie ”amerikanska galenskaper” riktar vi idag blicken mot en till synes oansenlig bro längs motorvägen Interstate 5 mellan delstaterna Oregon och Washington västerut i USA.

Bron, byggd 1917, är så gammal att den inte ens har ett officiellt namn och är anpassad för ”T-Fordar och hästkärror”, som Businessweek uttrycker saken i en artikel i senaste numret.

Så här ser brons höj- och sänkbara sektion ut, som ideligen stoppar trafiken utmed den sexfiliga motorvägen när en båt ska under bron:

Grejen med bron är att den sedan länge borde ha rustats upp, eller ännu hellre rivits och bytts ut hel och hållen. Den bedöms som farlig att trafikera, särskilt i hektisk trafik, med skymd sikt och undermålig vägbana.

Men, skriver Businessweek, hela projektet att byta ut bron har gått i stå. Nyligen beslutade politikerna att stoppa ett samarbete mellan de två delstaterna, värt 3,2 miljarder dollar, som hade till syfte att producera en ny bro.

Den nya bron fanns redan på ritning: en tiofilig pjäs med cykelbana som dessutom kunde härbärgera kollektivtrafik i form av spårvagnar över bron. Allt såg ut som en stor förbättring jämfört med den nuvarande gravt utdaterade trafiklösningen.

Så varför stoppades nybyggnationen, som alla rimligtvis hade att tjäna på?

Jo, anledningen till nedstängningen av bygget, skriver tidningen, var dels de högerextrema Tea Party-politiker som argumenterade för att kollektivtrafik inte är något att ha och inte har på en ny bro att göra. Dels politiker på den extrema vänsterkanten som emotsatte sig varje satsning på infrastrukturprojekt över huvudtaget som skulle gynna biltrafik.

Kvar blev förstås – ingenting.

”Spårvägar är inte en transportlösning, utan en politisk ideologi som är designad att ändra folks beteende, begränsa deras frihet och utvidga staten”, kommenterade den republikanska politikern Liz Pike, enligt Businessweek.

Så invånarna längs den här delen av Interstate 5 ser ut att få fortsätta att köra på den gistna, 98 år gamla bron tills den rasar ihop. Och frågan är om det ens då blir något nybygge.

Slutsats: så här går det när ideologi — från båda politiska läger — segrar över pragmatism. Ett tyvärr inte alldeles ovanligt fenomen i USA.